När Juhana var ett litet barn flyttade familjen Vartiainen från Haga till den nya förorten Gårdsbacka. Barnen gick i skola i en tillfällig barackbyggnad där undervisningen var uppdelad i morgon- och kvällsskift. På fritiden lekte barnen på byggen. Helsingfors växte och förorterna fylldes av unga familjer vars inkomster inte räckte till att bo i kärnstaden.
Familjen Vartiainen bodde i ett våningshus på Gungvägen. Som grannar hade de både tjänstemän och arbetare. Postutdelaren delade ut både Uusi Suomi och Pioneerien Raketti i Vartiainens trappa. Juhana blev redan från en tidig ålder bekant med effekterna av det finska samhällets stora strukturförändring, utvandringen från landsbygden och främst av allt stadens tillväxt. Genom industrialiseringen blev Finland en sammanslutning som bestod av staten, stora företag och starka organisationer.
De stora efterkrigstida strukturförändringarna var bekanta för familjen Vartiainen. Mamma Pirkko föddes i Viborg och pappa Henri i Sortavala. De flyttade till Helsingfors för att studera. Mamma för att studerade språk, pappa ekonomi. Mamma blev en lärare, pappa blev först tjänsteman och senare en högt ansedd ekonom. Juhana har tre yngre systrar.
Familjens sommarstuga befann sig Padasjoki vid Päijännes strand. På somrarna samlades släkten där, varav några hörde till kristna väckelserörelser och tävlade i ödmjukhet och godhet. Vartiainen har som vuxen konstaterat att han lärt sig att respektera deras tysta men starka tro och övertygelse.
Familjen Vartiainen levde i Gårdsbacka ett vanligt medelklassliv. Familjens rikedom var bildning som både främjades och uppskattades. På tredje klassen bytte Juhana skola till Helsingfors finska samskola (Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu) och skolvägen blev därmed aningen längre. För Vartiainen har utbildning och möjligheten att förbättra sina utbildningsmöjligheter förblivit en viktig del av hans politiska program.
Familjen flyttade till Paris när Juhana var elva år gamla. Att tillbringa tre år av de tidigare tonåren i en fransk skola lämnade djupa spår. Senast då blev Västeuropa Juhanas hem. Det fanns inte en skugga av osäkerhet om hans position då Finland röstade om sitt EU-medlemskap på 1990-talet.
Juhana återvände från Paris till den skol- och studentpolitiska tumulten som pågick i Finland. Juhana var tvungen att ta ställning. Hans avvisade politiska ytterligheterna och gick med i socialdemokraterna. Efter studentskrivningarna började han studera ekonomi vid Helsingfors universitet. Genom sina studier fick han verktyg att reflektera över vad som utgör ett gott samhälle.
Juhana fick sin doktorsexamen 1992 och strax efter det begav han sig för första gången till Sverige för att jobba som forskare vid Löntagarnas forskningsinstitut. Han återvände efter några år till Finland men efter det fortsatte hans karriär i Sverige; först som Löntagarnas forskningsinstituts direktör, sedan sju år vid Sveriges nationella institut för ekonomisk forskning och sedan som forskningschef vid Konjunkturinstitutet. Därifrån återvände han till Finland som överdirektör för Statens ekonomiska forskningscentral (VATT).
Åren i Sverige var mycket viktiga för Juhana. Han lärde sig att man kan leda genom att diskutera och det betyder inte alls att man är obeslutsam. Svenska organisationer är mycket kapabla att fatta beslut men man fattar alltid beslut på ett öppet och transparent sätt. Man hör alla parter, man söker legitimitet till alla beslut och lämnar inga svåra saker obehandlade. Den svenska ledarskapsstilen är för en chef mycket krävande.
I Sverige hade Juhana direkt inblick i hur de andra nordiska länderna började modernisera sin ekonomi. I de andra nordiska länderna trodde man på företag och på människor – till skillnad från Finland, där man ansåg att de gamla strukturerna kunde upprätthålla det finska samhället i all oändlighet. Före riksdagsvalet 2015 hade tanken mognat hos Juhana att nu fick det vara nog med att forska samhället – nu ville han vara med och bygga det. Samlingspartiets dåvarande ordförande Alexander Stubb lockade honom med och Vartiainen blev invald till riksdagen med 11 436 röster.
Som politiker har Juhana ett annat sätt att tala och diskutera än vad man är van vid. Juhana berättar ärligt hur saker på riktigt ligger till – utan några finurliga krumelurer. Han talar mera som en ekonom än som en vanlig politiker. Det är kanske därför många blir överraskade när de inser hur lätt det är att föra en vänlig diskussion med Juhana eller hur gärna han byter åsikter med personer som tänker på ett annat sätt.
Juhana tror starkt på att välfärdssamhället och marknadsekonomin är tätt sammanbundna. Det är endast en stark marknadsekonomi som kan finansiera välfärdssamhället. Å andra sidan, för att utveckla en stark marknadsekonomi behöver man utbildade, friska och kreativa invånare som lever utan rädsla för morgondagen.
Helsingfors är som en liten öppen ekonomi i Finland – lite som Tyskland i EU. Man lurar sig själv om man tror att all energi och visdom finns i stadshuset eller i fullmäktigesalen. Energin och visdomen finns i hemmen, på gatorna och i parkerna i Helsingfors. Man måste ge dem utrymme så hela staden fortsätta utvecklas och växa på ett hållbart sätt.