Hållbar tillväxt i staden bidrar till människors välfärd och gör staden till ett bra ställe att bo. Där tar man också hand om alla. I Helsingfors stöder vi och hjälper människor som har det svårt, både barn och unga samt personer i arbetslivet och åldringar. Vi bryr oss om varenda människa och hjälp får man vid behov.

I ett människonära Helsingfors finns det fungerande barnskydd, äldrevård, skolkuratorer, tjänster för psykisk hälsa och ungdomsarbete. Ett människonära Helsingfors erbjuder gemenskap och tjänster för både ensamboende och familjer.

Vi måste säkra varje barns rätt till en trygg och god barndom. Vi måste tillsammans se till att varenda barn och ungdom har minst en trygg vuxen som de kan vända sig till vid behov.

Ofta reagerar man på situationer först när man är tvungen att göra det. I en stad med hållbar tillväxt måste man däremot främja förebyggande åtgärder och tidigt ingripande. Det är förnuftigt både ur ett mänskligt såväl som ekonomiskt perspektiv.

Största delen av unga helsingforsare mår bra men ungas marginalisering och brottslighet har på sistone fått allvarligare drag.

Fullmäktige och andra aktörer måste satsa på att förhindra marginalisering och främja delaktighet. När livssituationen ändras måste man se till att det finns stöd och trygghet för unga. Vi behöver mera utvecklat utforskande ungdomsarbete som samarbetar med myndigheter så att det inte finns ungdomar i vår stad som mår dåligt eller som känner att det inte finns andra möjligheter än allvarlig brottslighet.

Coronakrisen har inte underlättat livet för unga på väg in i arbetslivet. Att ha en egen inkomst är även mentalt en värdefull sak och vi kan främja det genom att försäkra oss om att stadens tjänster är i skick.

För de kommande åren behöver vi en återhämtningsplan. Undantagstillståndet har lett till att sjukdomar inte har skötts, skolelever har inte fått närundervisning och många studerande har upplevt ensamhet. De flesta skolelever och studerande har klarat sig på ett måttligt sätt men det finns också barn som har marginaliserats eller fullständigt försvunnit ur skolbilden.

Vi behöver mera satsningar på psykisk hälsa och smidig behandling till dem som behöver tjänster.

I Helsingfors finns det många ensamhushåll och deras mängd ökar hela tiden. Städer bidrar till nya möten och träffar men som vi vet så kan man också mot sin vilja vara mycket ensam.

När man blir äldre och ens egna krafter tar slut och familjens och de närståendes stöd inte räcker så är det viktigt att Helsingfors erbjuder de tjänster som behövs på en så individuell nivå som möjligt. Alla förtjänar vård och omsorg och alla ska kunna lita på att man blir omhändertagen. Samtidigt främjar vi ett aktivt liv i staden efter arbetslivet.

Genom en människonära hobbyverksamhet kan vi bidra till goda sociala kompetenser och förhindra marginalisering. Det gör mig ytterst ledsen att 13% av alla elever säger att de inte har en enda vän. Genom hobbyer kan man hitta nya vänner.

I en stad som växer hållbart främjar man barnens och ungdomarnas möjligheter att utöva hobbyverksamhet. Hobbyer med låg tröskel kan man även ordna i samband med skoldagen.

Jag vill säkerställa att Helsingfors skolgårdar och andra utrymmen är lämpade för det här ändamålet. Det viktigaste är att man har något gemensamt man tycker om att göra, glädjen att röra på sig och lära sig och en tillförlitlig vuxens professionella ledning.

Å andra sidan glömmer vi lätt hur fin miljö Helsingfors är för barn och unga. De kan tryggt tillbringa tid tillsammans efter skoldagen och röra sig fritt med sina vänner.

Vi håller fast vid att Helsingfors ska vara ett tryggt ställe för våra barn och unga att lära sig att bli självständiga. När individer får förverkliga sig själva genom sina styrkor och intressen uppstår en delaktig, gemensam stad.

När vi bygger ett hållbart samhälle är känslan av delaktighet och betydelse en av de viktigaste känslorna. Det är viktigt att känna denna känsla redan som ung helsingforsare och jag kommer att göra mitt allt för att möjliggöra det.